Tomas Gustafson (s) som inte förmår att stava mitt namn rätt, ondgör sig på sin blogg över att Sverigedemokraterna i Borås vill utreda vad invandringen till staden kostar, och vad den får för konsekvenser. Med anledning av detta menar Gustafson att vi inte hört talas om humanismen. Man kan ju fråga sig vad Gustafson har i politiken att göra om han inte förstår det mest grundläggande, nämligen att politik till stora delar handlar om att prioritera olika verksamheter utifrån befintliga resurser. Om då invandringen till Borås utgör en stor påfrestning för stadens ekonomi, vilket den med all sannolikhet gör då rapporter visar att den statliga schablonersättningen för kommunernas integrationsmottaggning endast i genomsnitt täcker 22 procent, så drabbar detta givetvis övriga verksamheter som exempelvis skola, äldre- och barnsomsorg. Detta menar vi Boråsarna har sin absoluta rätt att få veta. Det är ju närmast absurt att vi ska känna till vad samtliga andra verksamheter kostar på öret men när det gäller invandringen och dess konsekvenser så ska dessa kostnader kraftigt underskattas eller rent av mörkläggas. Detta är fullständigt orimligt.
Det är även intressant i sammanhanget att Tomas Gustafson som socialdemokrat talar om humanismen, när socialdemokraterna med Mona Sahlin i spetsen så sent som 08-07-01 medverkade i socialistinternationalens 23:e kongress, vars medlemspartier har miljontals människoliv på sitt samvete. Här följer enbart ett axplock av socialdemokraternas rödbruna systerpartier:
- Movimento Popular de Libertação de Angola, MPLA, som under 1970-talet ledde en marxist-leninistisk enpartistat och beräknas vara ansvariga för ca 125 000 människors död.
- Bulgariens socialistiska parti, BSP, som är en ombildning av det bulgariska kommunistpartiet, som beräknas ha tagit livet av ca 220 000 människor.
- Sojusz Lewicy Demokratycznej, SLD, arvtagare till Polens kommunistparti, som beräknas ha 22 000 liv på sitt samvete.
Visst är det stöveltramp Tomas Gustafson hör, men av det rödbruna slaget som ekar ifrån socialistinternationalens blodröda förflutna.
Jag har länge förundrats över den röda skaran av vänsterpartister som så ihärdigt försöker inbila andra, och till viss del sig själva, att de gjort upp med sitt förflutna. Men efter att de sju vänsterpartistiska partistyrelseledamöterna reserverade sig till förmån för ett närmare samarbete med diktaturen i Kuba, kan man konstatera att partiet fortfarande inte gjort upp med de traditionella marxist-leninistiska tankegångarna. Bilden av ett oseriöst och antidemokratiskt parti framträder allt tydligare om man även tar en närmare titt på vilka partier som vänsterpartiet samarbetar med inom europaparlamentet.
Nedanför följer ett axplock av de partier som ingår i samma politiska grupp som vänsterpartiet:
Det räcker inte med att genomgå ytliga förändringar som att exempelvis byta partibeteckning eller att sluta kalla sig för kommunister, man måste mena det också. Vänsterpartiets bristande förmåga att respektera grundläggande demokratiska principer är ett faktum. Därmed står Sverigedemokraterna ensamma om att vara det enda seriösa EU-kritiska alternativet till europaparlamentsvalet 2009.
Opposition och allians ägnar sig med jämna mellanrum åt en föga konstruktiv pajkastning både på nationell och lokal nivå där alliansen berömmer sig av en framgångsrik regeringspolitik medan den socialistiska oppositionen inte är nådig i sin kritik. Nu är det dags för integrationspolitiken, i en debattartikel (BT den 2/6) ger f.d. riksdagsledamoten Anne-Marie Ekström (fp) och hennes folkpartistiske kollega riksdagsledamoten Anita Brodén en mycket ljus bild av vad alliansen åstadkommit på området dock utan att i detta fall förfalla till mer än tillåtligt partipolitiskt skryt. Paradnumret är som oftast även i andra sammanhang den minskade arbetslösheten. När sysselsättningen sent om sider vände i en utdragen högkonjunktur har det även kommit invandrarna till del. Vad som sällan framkommer är att antalet sysselsatta eller antalet arbetade timmar endast är marginellt fler än under toppen 1990/91. Att Sverige och svenskarna generellt är betydligt rikare idag än för knappa 20 år sedan kan vi tacka en kraftig produktivitetsutveckling för. Dock kvarstår faktum att 1277000 (SCB/AKU, April 2008 ) människor i åldern 16-64år inte ingår i arbetskraften, till det skall läggas 300000 arbetslösa samt nästan lika många undersysselsatta! Att 14000 fler invandrare nu har fått jobb jämfört med ett år sedan enligt artikeln, är på tiden, men det är också dessa som först blir av med jobbet i den kommande konjunkturnedgången p.g.a. LAS, arbetets karaktär m.m.
Av förståeliga skäl nämner inte damerna den kontinuerliga och mycket omfattande nettoinvandringen som samtidigt pågår och pågått under lång tid. Den låga sysselsättningen bland invandrare och då i synnerhet de från icke OECD-länder är ett bekymmer som inte får underskattas, situationen för vissa etniska grupper är skrämmande. Massinvandringen medför även en lönepress på de infödda svenskar med lägst utbildningsnivå och därmed lägst produktivitet. Det omfattande svartjobbandet är ett kapitel för sig. Boråspolitikerna har heller ingen anledning att slå sig för bröstet, för att citera BT den 31/5: ” Välfärdsbokslutet visar samma år efter år—de utsatta områdena lyser i all statistik”. Segregationen fortsätter i oförminskad takt. Etablissemangspolitiken understödd av en omfattande invanraromhändertagandebyråkrati ivrigt påhejad av ideologiproducerande och opinionsbildande myndigheter är ett djupt motbjudande fenomen som växt fram de senaste decennierna. Statsfeminismen och mångkulturalismen är är ett radikalt och elitistiskt tankegods som tillsammans underminerar det goda samhället och omöjliggör en nationell värdegemenskap. Ute i Europa bedriver de stora EU-länderna Frankrike, Storbritannien och Italien en allt restriktivare immigrationspolitik och under Frankrikes EU-ordförandeskap kommer landet att driva frågan om en gemensam “immigrationspakt” i syfte att minska den omfattande legala och illegala invandringen till Europa samt få bukt med de sociala och kulturella spänningar och problem den fört med sig. Sverigedemokraterna välkomnar denna tillnyktring i Europa men står fast vid vårt krav på ett utträde ur unionen.
Bloggen har tyvärr fått stå tillbaka för andra partiangelägenheter under några veckor, men jag lovar att återkomma med en summering av kommunfullmäktigemötet på fredag.
Det mest grundläggande inom ett demokratiskt samhälle är att alla människor behandlas lika, oavsett kön, religiös och politisk tillhörighet eller etnisk bakgrund. Därför är det med stor oro som Sverigedemokraterna ser hur Borås stad, genom kommunala policydokument uppmuntrar etnisk kvotering och så kallad positiv särbehandling.
I Borås stads personalpolitiska program, som ligger till grund för hantering av personalfrågor ute i förvaltningarna, står det att läsa bl.a. följande: Citat - “Vid rekrytering skall vid lika meriter den etniska och kulturella mångfalden tillvaratas”.
Även när vi frågade tjänstemännen, huruvida det finns styrdokument som syftar till att främja anställningar av personer med utländsk bakgrund, fick vi tillsvars att det fanns i de personalpolitiska riktlinjerna främst i avsnitten “personalrörlighet” och “mångfald”.
Det kan således konstateras att Borås stads personalpolitiska program och andra mångfaldsplaner, syftar till att kvotera in människor utifrån etnisk bakgrund. Detta får som konsekvens att man frångår alla viktiga principer om likabehandling och alla människors lika värde, och det verkar som att övriga partiers iver att särbehandla människor utifrån etnisk bakgrund har gått så långt att man förbiser grundregeln om att kompetensen ska vara det avgörande vid anställning inom kommunen.
Med anledning av ovanstående frågar jag dig Ulrik Nilsson (m):
- Kommer du verka för att Borås stad upphör med etnisk kvotering?
Onsdagen den 7 maj deltog SDU i arrangemanget debattboxning som ägde rum på Backa Teatern i Göteborg. Samtliga ungdomsförbund var inbjudna och debatterade olika frågor, förutom Ung Vänster som valde att bojkotta arrangemanget enbart för att SDU medverkade. Eftersom inga företrädare från ungdomsförbunden var villiga att debattera ämnet mångkulturalism, fick jag möta en företrädare från organisationen Sharifs Hjältar. Debatten var kvällens höjdpunkt och många ungdomar uppskattade vår närvaro och vi fick många rungande applåder. Arrangemanget får ses som väldigt lyckat och SDU tackar för den goda responsen vi fick.
Söndagen den 11 maj blev jag även intervjuad av SVT västnytt angående socialdemokraternas ställningstagande att neka oss sitta med i arbetsgruppen för integration.
Sverigedemokraternas riksårsmöte i Karlstad blev en lyckad tillställning med god mat, trevliga människor och många intressanta diskussioner. Min motion om att Sverigedemokraterna ska ta ställning för sänkt bensin- och dieselskatt, avhandlades på söndagen och vållade het debatt, men bifölls genom votering.
Vill även passa på att tacka alla värmlänningar som hjälpte till med att organisera arrangemanget, ni gjorde ett fantastiskt jobb!
Återkommer med en längre redogörelse i slutet av veckan.
Från en muslimsk population på bara ett par tusen individer under 1960-talet, har vi idag ungefär 470 000 muslimer i Sverige, detta enligt uppgifter från Mahmoud Aldebe, ordförande i Sveriges Muslimska Förbund.
I takt med att den muslimska populationen blivit allt större har muslimernas krav på det svenska samhället blivit allt fler och kraven har präglats av värderingar som avviker radikalt ifrån svenska. Detta utgör en påfrestning mot den inre sammanhållningen inom vårt samhälle och underminerar den gemensamma värdegrunden som är en förutsättning för ett tryggt och stabilt samhälle. En sådan samhällsutveckling är enligt min mening inte önskvärd.
Moskéer byggs flitigt runt om i Sverige och den 20 april rapporterade SvD om att en ny moské ska etableras i Skärholmen, något som övriga partier givetvis ställer sig positivt till. Muslimerna vill att moskén ska stå mitt i centrum och Fikret Tümtürk som är ordförande för den islamiska kulturföreningen betonar att kvinnorna ska vara för sig. Även en ny moské kommer att etableras vid Ramberget i Göteborg som dessutom är finansierad av Saudiarabien(!). Att moskéer är en väldigt stark symbol för det mångkulturella samhället och att de får en segregerande effekt råder det ingen tvekan om. Man bör dessutom ha i åtanke vad som sades i Södermalmsmoskén i Stockholm, då man kunde köpa kasetter från ett föredrag kallat “Vår konflikt med judarna”, där uppmanas det till heligt krig, Jihad, och där självmordsbombare hyllas som martyrer och där man ber Allah om hjälp med att utrota judarna. Jag citerar:
“Domens dag ska inte komma förrän muslimerna kämpar mot judarna. Muslimerna ska döda dem och judarna ska gömma sig bakom stenar och träd. Stenarna och träden ska säga: Åh, muslim, det är en jude bakom mig. Kom och döda honom.” På en annan kassett ber en man till Gud att han ska utrota judarna och låta dem “piskas av lidanden”.
(Källa: http://www.justitiekanslern.se/Beslut/XmlToHtml.asp?XML=Files/6335-05-33.xml&XSL=../xsl/JK_Beslut.xsl)
Den pågående islamiseringen av Sverige har inte bara medfört ökad antisemitism utan även ökat hedersvåld, segregation och gett utrymme för värderingar som står i strid med grundläggande demokratiska principer. Det är dags att inte bara reagera utan även agera och på samma sätt som den demokratiska världen besegrade nazismen, måste vi idag ta kampen mot islamismen.
EU-parlamentarikern Åsa Westlund (s) ger ett lysande prov på selektiv historieskrivning i en debattreplik nyligen. Att slå vakt om kärnfamiljen, uppmärksamma brister i den befintliga utformningen av anställningsskyddet och dess konsekvenser för produktivitet, sysselsättning, marginalgrupper m.m. eller att ställa krav på en kraftig begränsning av invandringen är tydligen ett tvättäkta utslag av högerextremism, arbetarfientlighet e.t.c. allt enligt den socialdemokratiska läroboken.
Att dra slutsatser om dagens sverigedemokrater(sd) på grundval av en tidigare ledande sverigedemokrats försyndelser, en person som dessutom avgick för 15 år sedan är direkt vilseledande. Socialdemokratins långtifrån ärofyllda och ambivalenta förhållningssätt till kommunismen både på hemmaplan och internationellt är däremot ett ämne som definitivt borde uppmärksammas mer inom det samhällsvetenskapliga forskningsområdet. Här finns inte utrymme för några längre citat men bl.a. de socialdemokratiska koryféerna Palme, Schori samt Dahl har i detta hänseende lämnat ett mindre smakligt arv efter sig i både ord och handling, vilket är väl dokumenterat. Så sent som 1987 avgick den inflytelserike tidigare skolpolitikern och riksdagsmannen Stellan Arvidsson (s) som mångårig ordförande för förbundet Sverige-DDR, och detta på sin ålders höst! Inga ungdomsförsyndelser här inte. Stasi betraktade denne medlöpare, enligt numera tillgängliga arkiv, som en av DDR-diktaturens viktigaste “tillgångar” i Sverige!
Det är helt riktigt som Westlund säger att beslut om folkomröstning beträffande den nya EU-konstitutionen tas av Sveriges riksdag. Det är också solklart att en folkomröstning är något socialdemokratin vill undvika till varje pris, vilket ju är rimligt med tanke på den okritiska EU-vänliga linje ledande socialdemokrater numera företräder både här hemma och mer i skymundan i EU-parlamentet. Avslutningsvis är det litet lustigt att Westlund använde sig av ett Santayana citat som avslutande ord, den kände filosofen valde att bo i Italien under i stort sett hela Mussolinis diktatur.
bunden var villiga att debattera ämnet mångkulturalism, fick jag möta en företrädare från organisationen Sharifs Hjältar. Debatten var kvällens höjdpunkt och många ungdomar uppskattade vår närvaro och vi fick många rungande applåder. Arrangemanget får ses som väldigt lyckat och SDU tackar för den goda responsen vi fick.
